Det finns mycket man kan vara irriterad på. Jag brukar förvisso försöka undvika att bli irriterad så gott jag kan, men det finns ett och annat som jag blir irriterad på. Jag har alltid beundrat folk som kan skrika ordentligt när de slår i tårna eller spiller ketchup på ett vitt klädesplagg. Folk som kan skrika ordentligt över huvud taget. På scen, på stan, var som helst. Jag älskar hardcoreband, screamo och dyl. Jag älskar folk som är förbannade och skriker ut det. När jag hör det här så blir jag lugn. Dum i huvudet kan man tycka att jag är då, eller bara lite märklig. De som känner mig vet redan att jag är lite märklig, ni andra är välkomna till klubben. Även om jag är förbannad ibland, så kan jag inte skrika ordentligt. När jag skriker så får jag ont i halsen. Varför, kan man fråga sig. Jag vet inte.
Och från att vara förbannad är steget inte så långt till min kära mor. Min mamma är världsbäst på att vara förbannad. Självklart är mamma världsbäst på en hel del andra saker, och idag är det alla mammors dag. Därför tänkte jag passa på att hylla alla mammor, och särskilt min mamma. Mammor finns där. Mammor tjatar på oss om att ha mössa när det är kallt. Mammor håller oss i handen när vi tar våra första ostadiga steg ut i den stora världen. Mammor torkar våra tårar, rättar oss när vi har fel, rätar upp våra ryggar, lär oss att slåss för det som är vårt och älskar oss vad vi än gör. Mammor är som små apor som klänger sig fast runt våra ben - de är skitjobbiga och vi blir inte av med dem. Men när allt kommer omkring så är det mamma som räddar din dag med sitt tjat, sina råd och rättelser. Mammor är bäst. Mamma, du är bäst.